Kolhydrater

Kolhydrater

Cellulosa är en polysackarid, en kolyhydrat med mycket stora molekyler.

Kolhydrater är en grupp näringsämnen och ett gemensamt namn för sockerarter (sackarider) och kedjor (polymerer) av sådana, inklusive stärkelse och ibland kostfibrer. Även vissa derivat av sackarider och deras polymerer räknas till kolhydrater.

Kolhydrater består endast av grundämnena kol, väte och syre. Namnet kommer av att de flesta kolhydrater har den kemiska formeln Cm(H2O)n och därför kan betraktas som hydrater av kol. Detta stämmer dock inte för alla kolhydrater. Det biokemiska sättet att definiera en kolhydrat på är att den innehåller minst två alkoholer och minst en keton eller aldehyd. Av detta följer att de enklaste kolhydraterna innehåller tre kolatomer.
Innehåll

1 Olika sorters kolhydrater
1.1 Monosackarider
1.2 Disackarider
1.3 Polysackarider
2 Syntes av kolhydrater
3 Kolhydrater som föda
4 Referenser

Olika sorters kolhydrater

Sackarider finns i form av monosackarider (enkla sockerarter), disackarider och polysackarider.
Monosackarider

Till monosackariderna hör bland annat fruktos, glukos, ribos och deoxyribos.
Disackarider

Disackarider består av två sammansatta monosackarider. Dit hör bland annat rörsocker (sackaros), som består av D-glukos och D-fruktos; maltos, som består av två stycken D-glukos; samt mjölksocker (laktos), som består av D-galaktos och D-glukos.
Polysackarider

Oligosackarider består av kedjor av ett litet antal monosackarider, upp till 10 stycken. De förekommer till exempel i glykoproteiner i cellmembran. Polysackarider består av ännu längre kedjor med ända upp till tiotusentals monosackarider. De kan vara grenade eller linjära. Exempel på polysackarider är stärkelse och cellulosa.

Om kedjorna består av samma monosackarid kallas de för homopolysackarider eller homoglykaner. Om de består av flera olika monosackarider kallas de för heteropolysackarider eller heteroglykaner.

Både stärkelse och cellulosa är homoglykaner bestående av långa kedjor av glukos. I stärkelse binds glukosmolekylerna samman med raka α1-4 bindningar och grenade α1-6 bindningar. Stärkelse är en blandning mellan rak amylos och grenad amylopektin oftast i förhållanden kring 20-25% amylos och 75-80% amylopektin. Glykogen (kallas också ”djurstärkelse”) är även den grenad, med fler förgreningar än amylopektin. Glykogen lagras i levern för att användas till att höja blodsockret mellan måltiderna.

I cellulosa binds glukosmolekylerna ihop med β1-4 bindningar. Eftersom människans matspjälkning saknar enzymer för att spjälka cellulosa räknas det inte alltid in i begreppet kolhydrater. I näringsdeklarationer sorteras det in under kostfiber (icke vattenlöslig).
Syntes av kolhydrater

Huvudartikel: Fotosyntes

Genom fotosyntes och med hjälp av ljus (från framför allt solen) omvandlar växter vatten och koldioxid till kolhydrater.
Kolhydrater som föda

Kolhydrater är en av de tre energikällorna; de andra två är fett och protein. 1 gram kolhydrater ger 17 kJ (4 kcal). Mat från växtriket (som grönsaker, frukt, mjöl och raffinerat socker) innehåller i allmänhet mer kolhydrater, medan mat från djurriket (som kött och ägg, men inte mejeriprodukter) nästan inte innehåller några kolhydrater alls.

Kolhydrater spjälkas i mun, mage och tarmar främst till glukos, som är den kolhydrat som är enklast för de flesta djur att använda som energikälla. Glukos kan sparas genom att omvandlas till glykogen och förbränns genom främst glykolys och citronsyracykeln. Denna förbränning är enklare än för fett och det går åt mindre syre, varför kolhydrater betecknas som snabb energi för kroppen.

Inom vissa dieter görs skillnad på snabba och långsamma kolhydrater, baserat på hur snabbt de bryts ner i matspjälkningen och deras inverkan på insulinnivåerna i blodet. Denna distiktion är delvis kontroversiell. Generellt sett är de sammansatta kolhydraterna långsammare. Snabba kolhydrater som strösocker (sackaros) spjälkas snabbt till monosackarider som diffunderar ut i blodet som glukos och upp till levern. När blodsockerhalten höjs snabbt ökar insulinpåslaget kraftigt vilket snart leder till hungerkänslor. Långsamma kolhydrater innehåller en större andel stärkelse vilken omsätts förhållandevis långsamt då det måste spjälkas mer. Andra faktorer som påverkar hur snabbt kolhydraterna tas upp är matens beredningsform och vilken annan föda som ingår i måltiden. Glykemiskt index är ett mått på hur snabbt kolhydrater upptas av kroppen. Lågkolhydratdieter går ut på att starkt begränsa mängden kolhydrater i kosten, i synnerhet de snabba.

Kostfibrer hör kemiskt sett till kolhydraterna men räknas inte dit när man talar om kolhydrater i föda, eftersom människan inte kan tillgodogöra sig kostfibrerna i maten.
Källa :Wikipendia